
Jag förstår inte den här grejen med barn och trånga utrymmen. Ser de en soffa så fattar de inte att den är till för att slänga sig i.
Istället tänker de: "perfekt, den ska jag krypa in bakom. Är det smalt mellan soffan och fåtöljen så pressar jag tills jag fastnar".
När kan jag räkna med att det här beteendet avtar?







