Det här med att berömma sina egna barn. Svårt kapitel.
Man bör inte göra det för mycket, skulle jag säga. Man måste ha lite distans även till sina egna, inse att det lätt låter som att man berömmer sig själv.
Men sen går man och handlar med Sally.
Hon sitter där i kundvagnen och tittar på de andra. Pratar för sig själv. Tittar på mig.
På väg mot bilen är hon inklämd mellan kassarna, vilar huvet mot blöjpaketet.
Då är det svårt.
söndag 22 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilket Tålamod...på första bilden ser hon verkligen slokörad ut tussenusse. Saknar er. mostern och kusinen
SvaraRadera