onsdag 15 juli 2009
övningarna går åt pipsvängen
Och så flyttar du den armen lite fram. Sen knäet. Kom igen. Och så armen igen. Heja heja.
Nähä. Du vill bara stå där alltså. Gunga fram och tillbaka och säga eeee. Jag förstår. Det är okej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh hon är så gullig!
SvaraRadera.
Amen gud. När jag läser detta saknar jag henne. Och hon är bara där nere! Fan vad illa
SvaraRaderaHa ha Amanda!!
SvaraRaderaHur tror du det är för mig då?????Hela trettio mil emellan!!! Du har bara tolv trappsteg!
Men jag brukar tänka att det vore värre om hon bodde i Amazonas. Typ! Det hjälper.
kram
Jag är en hel kilometer bort. Och jag är ändå mamman. Jättejobbigt. Men bara tre timmar kvar till helgen. Tjoho!
SvaraRadera